Welcome to myHanse.com the forum for Hanse Yachts owners throughout the world. | |
Rostfläckar på kölen |
Post Reply | Page 12> |
Author | |
Björne
Lieutenant Joined: 01 December 2007 Location: Sweden Status: Offline Points: 20 |
Post Options
Thanks(0)
Posted: 10 January 2011 at 19:41 |
Efter 7 år har jag fått några rostfläckar på kölen. Jag provade i fjor med att slipa rent och bättra med epoxifärg men resultatet blev inte särskilt lyckat.
Är det någon som känner till någon åtgärd/färg som fungerar? |
|
Hanse 341 Fortius från Barsebäckshamn
|
|
Matros
Captain Joined: 27 July 2009 Status: Offline Points: 331 |
Post Options
Thanks(0)
|
En del av problemet kan vara att du slipade med ett verktyg som höjde temperaturen i de slipade delarna. Om man till exempel slipar med en vinkelslip, blir metallen så varm att direkt efter man slutat slipa, startar en ny oxiderinsprocess - det rostar - och detta utan att man hinner på med skyddande färg. Du har säkert sett bilder på en bil som brunnit. Även om den precis har brunnit, är de delar som blivit varma helt brunfärgade av rost.
Därför behöver man antingen sandblästra, eller så finns det ett verktyg som brukar förevisas på båtmässorna, som monteras på en borrmaskin och är som en roterarande skrapa. (en är blå, en är brun. Den ena för mjuka underlag så som trä, den andre för hårda underlag, så som kölen. Den roteradne skrapan ska tydligen inte ge den förödande temperaturhöjningen i materialet.
Med underarbetet gjort riktigt ska sedan färgerna fästa som det är tänkt.
/Mats
Edited by Matros - 11 January 2011 at 09:16 |
|
S/Y Rosetta, Hanse 342 # 245
Definition: boat, a hole in the surface of water, into which money is thrown. |
|
MarcoC
Admiral Joined: 23 April 2009 Location: Sweden, Stockh. Status: Offline Points: 1617 |
Post Options
Thanks(0)
|
Matros, du kan verkligen saker som jag bara kan undra om man verkligen skall behöva när man äger en båt! Mer skrämmande är att jag undrar hur mycket mer borde jag veta om sånt jag inte vet ett dyft om!!!
Dela gärna med dig mer!
|
|
"Älva"
Hanse 370#671 Stockholm, Sweden www.wesailhanse.se big wheel, deep draught iron keel, 3 cabins,Yanmar 3JH4E, Sparcraft rig. |
|
anti
Captain Joined: 22 September 2005 Location: Sweden Status: Offline Points: 220 |
Post Options
Thanks(0)
|
Hmmm, utan att vara helt säker blir jag ändå fundersam om du har rätt där Matros.
Rost är ju en oxidationsprocess medan upphettning av järnet leder till reduktion om jag minns rätt från skolan för något halvsekel sedan. Jag minns i alla fall att när jag rostskyddade kölen på vår förra båt läste jag vad som gick att finna i ämnet och vad jag minns var den stora risken för omedelbart rostangrepp när järnet frilagts att kölen hade lägre temperatur än omgivningen och att därför fukten i luften omedelbart kondenserade på kölen. Rekommendationen var därför att behandla kölen på hösten efter upptagningen när det var magasinerat värme i järnet i kölen, dvs när vattentemperaturen är högre än lufttemperaturen. Av samma skäl har jag också sett rekommendationer att värma kölen med gasollåga för att garanterat få högre temperatur på den än rådande lufttemperatur. Detta är ju precis tvärt emot vad du säger, har jag fattat så fel? |
|
s/y Maike Hanse 315 #455 tiller, Z-spar rig, Yanmar 3YM20
http://maike.orpi.se/ |
|
Henrik84
Admiral Joined: 27 December 2009 Location: Sweden Status: Offline Points: 1458 |
Post Options
Thanks(0)
|
När jag gjorde i ordning kölen på min förra båt så fick jag också tippset att värma hela kölen för att minska den snabba rostbildningen som blir.
Efter ca 10 timmars slipning med vinkelslip la jag runt värme mattor som fick ligga till dagen efter. Jag hade även värmemattorna runt kölen 18 timmar innan påbörjad slipning. Jag hade ingen rost dagen efter, då målningen påbörjades. Vad jag har hört så stämmer det som Anti säger med temperaturskillnader. Jag är ingen expert men lär mig gärna mer om detta. /Henrik Edited by Henrik84 - 11 January 2011 at 17:42 |
|
S/Y LaRey
Hanse 320 #430 Gothenburg, Sweden |
|
Idelfix
Commadore Joined: 01 February 2009 Location: Sweden Status: Offline Points: 391 |
Post Options
Thanks(0)
|
Våra kölar består av gjutjärn vilket rostar på ytan hur vi än behandlar den,
det som händer vid temperaturförändringar är att det skapas kondens och ju mer värme vi kylig väderlek ju mer kondens vilket skapar rost. Om man blästrar kölen ökar också ytan och om man inte behandlar snarast efter blästring så korroderar(rostar) den värre än vid slipning. Ska man få till det bästa tänkbara skyddet mot korrosion så är nog blästring och sprutförzinkning det ända rätta. Men för dom flesta räcker det med att slipa eller kulbläser och sedan grundmåla med zinkrik epoxi sedan vanlig epoxi och till sist bottenfärg, men glöm inte att det rostar inte så mycket i vattnet, det är när den kommer upp i syret och torkar som det ökar. Men det är ju fint om vi visar fiskarna en fin köl utan rost |
|
"Keep sailing in free wind"
http://suhrfa.blogspot.se |
|
Matros
Captain Joined: 27 July 2009 Status: Offline Points: 331 |
Post Options
Thanks(0)
|
Oj,hmm, det här ni skriver om att värme skulle vara bra känner jag inte alls igen. Har alltid lärt mig att varm metall (då menar jag den form av glödning som sker i ytan vid vinkelslipning) påskybdar rost så som en bil som brinner. Måste kolla detta och jag återkommer.
Mats
|
|
S/Y Rosetta, Hanse 342 # 245
Definition: boat, a hole in the surface of water, into which money is thrown. |
|
Matros
Captain Joined: 27 July 2009 Status: Offline Points: 331 |
Post Options
Thanks(0)
|
JAg vet inte om jag är lurad, men företaget som säljer de där blästerhjulen, har på mässa berättat om varför man inte ska slipa. De beskriver det även på sin hemsida:
Men, kanske är det bara jag som gått på ett säljtrick. Men, för mig låter deras resonemang logiskt, att det oxiderar snabbare vid högre värme.
(och igen, jag menar glödvärme som vid slipning)
|
|
S/Y Rosetta, Hanse 342 # 245
Definition: boat, a hole in the surface of water, into which money is thrown. |
|
Matros
Captain Joined: 27 July 2009 Status: Offline Points: 331 |
Post Options
Thanks(0)
|
Jag får inte fram tydliga fakta som bekräftar åt något håll. Snubblade dock över informationen att man vid blästring gör rent in i porerna på kölen och vid slipning, riskerar man att metallen smälter över porer som fortfarande har rost i sig.... Nu slutar jag spekulera. Var och en får dra sina slutsatser, men jag tror nog på Perago till dess motsatsen bevisas.
Beklagar om jag satt grillor i hududet på någon.
|
|
S/Y Rosetta, Hanse 342 # 245
Definition: boat, a hole in the surface of water, into which money is thrown. |
|
Idelfix
Commadore Joined: 01 February 2009 Location: Sweden Status: Offline Points: 391 |
Post Options
Thanks(0)
|
Järn är ett material som inte ändrar egenskap vid värmning och återvinning om man ej härdar dvs kyler hastigt vid en viss temperatur.
Här ett litet utdrag ur korrotionsinstitutets handbok Korrosion Alla material, även sådana som vi anser vara beständiga, utsätts för kemiska angrepp av omgivande ämnen, vanligen gaser eller vätskor. Vi vet att järn rostar, koppar ärgar och lättmetaler vitrostar. Dessa icke önskvärda angrepp på fasta ämnen kallas korrosion. Ordet korrosion kommer från latinets corrodere som betyder fräta, gnaga sönder. Korrosion orsakar samhället mycket stora kostnader. Man brukar dela in korrosionsfenomenet i två grupper: Kemiska angrepp av gaser och saltsmältor och elektrokemisk korrosion Kemiska angrepp av gaser Många metaller kan korrodera i luft under inverkan av syre, fuktighet samt fasta och gasformiga föroreningar. Då bildas metalloxid. Korrosionen kan snart upphöra om oxider är: - sammanhängande - inte innehåller porer - har god vidhäftning - är beständig mot luft och fuktighet Några metaller t.ex. aluminium, krom, nickel och kobolt täcks med sådana skyddande oxidskikt. De är tunna – tunnare än 0,001 mm. Om oxiden däremot är porös eller har dålig vidhäftningsförmåga, fortsätter förstöringen av metallen. Järn och magnesium är exempel på metaller som inte är beständiga i luft. Fuktighetens betydelse Järn rostar snabbt när det ligger ute i det fria. Det rostar också när det ligger i ouppvärmda lokaler. Förvaras järn däremot i varma lokaler rostar det knappast alls. Genom försök kan man visa att järnets rostning hänger samman med luftens relativa fuktighet. Är den lägre än 60% (50% om luften är saltmättad som här i närheten av havet) sker ingen rostning!! I Sverige varierar luftfuktigheten tyvärr mellan 60% och 85%, en utmärkt miljö för järn att rosta i. Om syrehalten i vatten minskar, minskar också korrosionen. Detta är anledningen till att rörsystemet i en centralvärmeanläggning endast långsamt angripes av rost. Elektrokemisk korrosion Då två metaller står i ledande förbindelse med varandra och samtidigt utsätts för fukt, bildas en korrosionscell. Om t.ex järn och koppar står i förbindelse med varandra genom en elektrolyt t.ex saltvatten blir järn negativ pol och koppar positiv pol, eftersom järn är oädlare än koppar. Vid den negativa polen sker alltid oxidation, vid den positiva en reduktion Negativ pol: Fe –> Fe2+ + 2e- Vid den positiva polen kan man tänka sig ett par olika reaktioner. Det viktiga är att den negativa polen, som också kallas upplösningspolen, löses upp !! Ett klassiskt exempel på denna korrosioncell är kopparplåt, ,fastspikad med järnspik på båtskrov, med havsvattnet som elektrolyt. Järnspikarna kommer att lösas upp! Vad händer då om vi spikar fast aluminiumplåt med järnspik? Jo, man får frätning i aluminiumplåten. Använder man galvaniserad (förzinkad) spik, blir anfrätningen mindre. Om aluminium kombineras med koppar går korrosionen snabbare än med järn. En aluminiumskorsten på ett koppartak fräts snabbt sönder. Järnets rostning Rent järn har ingen praktisk användning. Det är först när järnets legerats med kol och med andra ämnen , som man får en användbar produkt. I stål ingår alltid andra ämnen än järn. I små mikroområden finns därför ämnen med olika galvaniska egenskaper. Man kan hitta positiva och negativa poler. Grafitkorn bildar t.ex positiva poler. Om stålet är i kontakt med vatten uppstår galvaniska celler på stålytan. Negativ pol: Fe –> Fe2+ + 2e- Positiv pol: O2 + 2 H2O + 4e- –> 4 OH- Genom fortsatta reaktioner bildas rost av järn(II)jonerna. Rost är en blandning av järnoxid och järnhydroxid. Anges ofta som FeO(OH). Elektrokemiskt korrosionsskydd Ett sätt att skydda större järnföremål mot korrosion är att koppla ihopa föremåle med en metall vars normalpotential är lägre än järnets. Vanligtvis används zink eller magnesium, som då blir negativ pol och oxideras. En metall som oxideras, löses upp, brukar kallas offeranod. Järnet oxideras då inte. Det skyddas mot korrosion av elektronerna från offeranoden. Offeranoder används för att korrosionsskydda rörledningar och kablar, fartygsskrov, kajanläggningar, oljeplattformar och varmvattenstankar av stål. Ytbehandling Ytbehandling skyddar metallerna för angrepp av luft och fuktighet. Några av de vanligaste metoderna för ytbehandling är: 1) Elektrolytisk utfällning 2) Doppmetallisering 3) Målning 4) Beläggning med oljeprodukter och plaster Elektrolytisk utfällning av metaller Zink, nickel och krom är exempel på metaller som man på elektrolytisk väg fäller ut på järn. Föremålen som skall ytbehandlas måste först göras rena från fett och ev. rost. Oxidskikt tas bort genom att man doppar föremålet i saltsyra eller svavelsyra sk betning. Föremålet placeras sedan som negativ pol i ett elektrolytiskt bad. Doppmetallisering Varmdoppning, doppmetallisering, innebär att föremålen som skall ytbehandls doppas i smält metall. Smältan kan bestå av zink, bly, tenn eller aluminium. Varmförzinkning används för stål och gjutjärn. Denna metod ger jämfört med elektrolytisk utfällning ett betydligt tjockare zinkskikt. Edited by Idelfix - 13 January 2011 at 21:27 |
|
"Keep sailing in free wind"
http://suhrfa.blogspot.se |
|
Post Reply | Page 12> |
Tweet |
Forum Jump | Forum Permissions You cannot post new topics in this forum You cannot reply to topics in this forum You cannot delete your posts in this forum You cannot edit your posts in this forum You cannot create polls in this forum You cannot vote in polls in this forum |
Links : www.hanseyachts.co.uk www.hanseyachts.com www.fjordboats.co.uk www.dehler.co.uk www.varianta.co.uk |